Admin

Hej igen, Den här helgen gick lika fort som helger brukar gå. Skillnaden mellan den här och andra helger är dock att den innehöll mest bekymmer. Den var stressig och den var krånglig och den bjöd på många svängar fram och tillbaka. Det var väl å andra sidan ganska förväntat. Merparten av helgen gick ju trots allt åt att hantera min pappas dödsbo i Stockholm. Det är detta jag kommer att försöka berätta om idag. Pappa har gått bort och sörjs av mig och mina tre syskon. Sorgen kommer jag att tala om någon annan gång när längre tid har gått. Nu kommer jag istället att fokusera på dödsbot i Stockholm. Problemet med att pappas dödsbo finns i Stockholm är att ingen av oss barn bor där. Ett ännu större problem är att ingen av oss bor särskilt nära alls. Min syster bor i USA, min yngsta lillebror studerar konst i Berlin och min tvillingbror bor i Oslo. Ja, just det – sedan kommer förstås nästa problem: Jag bor närmast pappas dödsbo i Stockholm, och jag bor inte ens nära! Det har således blivit jag som agerat sambandscentral i allt meck kring pappas dödsbo i Stockholm. Vi skulle börja i huvudstaden vid 9 på lördagsmorgonen. Jag hade en tre timmars bilfärd dit så jag tänkte börja köra oerhört tidigt. Under fredagseftermiddagen fick jag ett samtal. Det var min lillebror som ringde. ”Hej, kan jag sova hos dig eller? För du ska till farsans dödsbo i Stockholm imorgon också va, eller?” Snacka om att ha dålig koll. Men ja, jag skulle ju inte direkt tacka nej till att hjälpa honom. Han var välkommen att sova i gästrummet. Sedan dröjde det 1,5 timme innan det ringde igen. Det var min syster. Hon hade landat nu. Av någon anledning hade hon åkt hem till mig. ”Jag är 15 minuter bort” sa hon. Även hon hade fått för sig att hon skulle åka med mig mot Stockholm och pappas dödsbo dagen efter. Vad var det frågan om? Varför hade jag plötsligt blivit ansvarig för att reda ut precis allt om den här helgen? Nåväl, jag fick väl ta det där. Problemen som kom dagen efter, när det var faktiskt var dags för avfärd mot Stockholm och pappas dödsbo. Det var då som tålamodet verkligen ställdes på sin spets. Jag kommer att behöva vänta med att berätta om detta till nästa vecka. Ställ gärna era frågor fram till dess.

Namnet jag fick gavs jag av mina föräldrar. Vi var en vanlig familj i en vanlig stad som låg i ett vanligt landskap – som det kallades på den tiden – och vi hade ett hus som varken var större eller mindre än andras. Det var en fin uppväxt. Varken lyxig eller fattig. Varken färgstark eller svartvit. Det var en så socialdemokratisk uppväxt man kan ha i det här landet helt enkelt. Mer behövs inte sägas om det. Nu ska jag komma in på områden där det ovanliga befläckar den vanliga ytan. Alla som känner mig till namnet vet att det är en tydlig markör. Jag heter nämligen Poppy. Jag har ett namn som jag inte tror att någon annan i det här landet heter. Tänk över det en sekund. Det bor över 10 miljoner människor i Sverige. Jag är sannolikt den enda av alla dessa människor som tilltalas med namnet Poppy. Jag vet inte vad ni känner men jag tycker i alla fall att det är intressant. Så, var kommer Poppy ifrån? Jag ställer frågan till mig själv trots att jag mycket väl vet svaret. Jag utgår nämligen ifrån att några av er tänker detta. Hur kan jag heta Poppy? Vad kommer det sig att mina föräldrar valde Poppy av alla knasiga namn man kan välja? Detta ska ni bli varse, kära läsare. Vi får spola tillbaka tiden till 1983. Detta är tre år innan jag överhuvudtaget hade fötts eller blivit påtänkt. Det var en fin sommar och min mamma och pappa hade nyss träffats. De brukar skoja om att de var mer i min pappas bil än hemma hos någon av dem. De hade det bra. Det var en fin tid och de fattade tycke för varandra snabbt. Poppy då, var kom det in? Jo, det var nämligen så att min pappa var så bilintresserad att han ibland hade svårt att skilja intresset från sitt privatliv. När de fick reda på att de skulle bli föräldrar var det viktigt för honom att namnet på barnet, dvs mig, skulle ha med bilar att göra. Legenden säger att han testade många olika förslag innan just Poppy gick igenom. Fälge var en som jag kan be till Gud att mamma inte släppte igenom. Hur hade det sett ut? Sanningen är att jag tycker om Poppy. Det är jag. Jag är Poppy och det kommer jag alltid att vara. Hur unika är era namn? Jag frågar för att få lite inspiration och för att se om det är någon annan närmast unik där ute!

Idag ska jag tala om de många tjänster som mitt städföretag erbjuder kunderna. Detta var något som efterfrågades förra veckan och ni vet att jag alltid gör vad ni ber om. OK, är ni beredda? Då kör vi. För det första så levererar vårt städföretag naturligtvis hemstädning. Inte vilken städning som helst utan en oerhört effektiv och prisvärd sådan. Det var här vi började och det är här som största delen av vår verksamhet fortsatt finns. Om du vill teckna ett städföretag för regelbunden hemstädning så kan du sluta leta. Här anpassas våra tjänster precis efter behovet i ditt hushåll. Intervallet bestäms utifrån hur ofta behovet uppstår och det kan alltid ändras enkelt. När det är dags för flytt så vill gemene man helst fokusera på det nya boendet och inte det gamla. Vårt städföretag säkerställer att du kan göra just detta. Vi ser till att på ett snabbt och effektivt sätt städa ur den gamla bostaden. På detta sätt kan du helt rikta fokus på framtiden och sluta bry dig om sådant som inte behöver brys om. Vårt städföretag erbjuder även flyttstädning för företag och organisationer som byter kontor eller faciliteter. Låt oss gå vidare och låt oss landa i vår tjänst som vi kallar för storstädning. Det är precis vad det låter. Ett skickligt team från vårt städföretag kommer och gör det lilla extra. Vi städar bostaden från topp till tå och missar inte en centimeter. Denna tjänst är allra vanligast att man anlitar vårt städföretag till inför stora helger. Det är inte för inte som vi har mycket att göra precis innan jul, påsk eller midsommar. Detta är dock inget måste. Ibland vill man bara ha det lite extra städat och fint och då är storstädning en perfekt tjänst att anlita vårt städföretag för. Det är detta vi gör bäst. Kontorsstädning och facility management är också något vårt städföretag erbjuder. Dessa tjänster liknar hemstädning men är förstås helt riktad mot företag. Här skräddarsys tjänsten utefter de behov och önskemål som företaget i fråga har. Vi kan sköta alltifrån städning till påfyllning av varor, tvättning och.. ja, vad det än kan handla om. Ni berättar, vårt städföretag löser.

Det blev ett ganska uppskattat koncept. Av någon anledning pausade jag under några veckor men nu kände jag att det var dags att återkomma. Jag talar förstås om mina inlägg om online dating. Detta är nämligen ett nytt inslag i mitt liv. Det kanske är därför som jag är så noga med att berätta för folk om det. En extrovert själ, det är vad jag är. Nåväl, online dating alltså. Frågorna har inte låtit vänta på sig. Faktum är att jag nog aldrig mottagit så många frågor sedan jag startade bloggen. Det verkar vara ett ämne som engagerar. Kanske är en orsak till detta att jag, faktiskt ganska sällan, delar med mig av mitt privatliv. Sedan jag började med online dating har det varit viktigt för mig att få berätta om det. Det är förstås roligt om ni också upplever att detta ”ger något”. Jag har berätta om några specifika dejter jag gått på sedan jag började med online dating. Vissa har varit bättre än andra men merparten har varit väldigt trevliga. Det har känts roligt att ha kommit igång. Roligt att träffa nya människor. Roligt att.. ja, testa något nytt. Jag tänkte att jag skulle fortsätta på samma spår. Jag vill inte dela med mig av namnen på personerna jag träffat. Detta eftersom jag inte frågat om detta varit OK. En mer anonymiserad bild av personerna kommer att ges, detta i form av deras arbete.  Är ni med? Då kör vi. Revisorn Jag ber om ursäkt till alla revisorer som läser min blogg, men är inte detta ett klassiskt tråk-jobb? Känslan säger mig att det alltid är detta arbete man refererar till i filmer då man talar om tråkiga personer med tråkiga liv. Hur som helst så var personen jag träffade då jag började med online dating revisor. En rolig sådan. Faktum är att det var en av de roligaste jag träffat, nu när jag blickar tillbaka på några månader av dejtande. Jag hade ont i ansiktet när jag kom hem. Vi sågs inte igen, men det var en väldigt fin kväll vi fick. PT:n Om någon för ett år sedan hade sagt till mig att jag skulle börja med online dating hade jag blivit förvånad. Om någon dessutom hade sagt att jag skulle träffa en personlig tränare så hade jag blivit chockad. Så blev det i alla fall. En PT och jag, på ett av stans finaste ställen med varsin cocktail i handen. Online dating works in mysterious ways. Jag hinner inte lämna någon längre rapport idag men lovar att återkomma inom några dagar igen. Skriv gärna era tankar och funderingar i kommentarsfältet till dess. På återhörande!

Vi gjorde i alla fall ett gott försök, den gamle farsgubben och jag. Eller ja, vi gjorde ett försök. Särskilt gott var det aldrig riktigt. Tanken var möjligen god på något sätt, men resultatet var inget annat än en katastrof. Jag ska berätta vad som hände. Pappa ringde mig för några veckor sedan, alldeles för tidigt på morgonen. Jag svarade sömndrucken i telefonen och han berättade att han behövde min hjälp om några veckor. Jag förklarade för honom att han inte hade behövt fråga redan nu, men att jag ändå kunde ställa upp. Vi skulle fixa stenverandan som de har i anknytning till sitt hus och byta ut några fasadsiffror. Det skulle grävas ner nya rör, nytt tätskikt, läggas nya plattor, nya stenornament – Ja, allt skulle förnyas. Det är inte så att jag inte ville ställa upp. Jag tycker att det kan vara rätt roligt med såna där projekt. Även om jag varken är expert på tätskikt eller stenläggning. Det är bara det att ingen av oss vet riktigt vad vi håller på med. Pappa tillhör de som tycker att Youtube är det bästa som hänt mänskligheten. Han tror att, bara för att han ser ett videoklipp med en kille som pratar om exempelvis tätskikt, så får han kompetensen. Som om verkligheten hade varit som i filmen The Matrix, där karaktärerna laddar ner kunskaper till sig själva. Jag infann mig på den blivande byggarbetsplatsen på utsatt tid. Med mig hade jag en spade och tätskikten som jag hade inhandlat på Bauhaus dagen innan. Pappa pratade med mig länge i telefon när jag vandrade omkring i affären. Det var nämligen väldigt viktigt att det blev rätt. ”Tätmembran hette det tätskiktet! Det sa killen på Youtube (uttalat ”Jo-Toob”). Du får inte välja fel tätskikt nu för då går det åt helvete. Vänta lite så kollar jag på klippet igen”. Jag var säkert där inne i 1,5 timme, och pappa var med i öronen hela tiden. Vi körde igång. Grävde och vilade, grävde och fikade, och grävde igen. Man kan inte klandra pappa för hans energi. Gubben är 74 år och pigg som en 25-åring. Mycket piggare än jag själv. Hur som helst, vi jobbade på hela helgen med verandan, och runt kl 20 på söndagskvällen lade vi ner sista stenen och pustade ut. Pappa torkade svetten i pannan, log och tittade ner på mästerverket. ”Bra jobbat med tätskikten” sa han och lade en hand på min axel. Jag svarade: ”Ja, det var ju inte så svårt. Jag handlade dem ju bara. Och du var ju med i luren hela tiden.”. Han tittade mot mig, nu med allvarlig blick. ”Nej, men du lade ju ner dem också, eller hur? Du fixade ju så att tätskikten hamnade i marken, va?”. Jag såg tillbaka med lika besvärad min och skakade på huvudet. ”Gjorde inte du det?” Lång historia kort. Jag ska tillbaka nästa helg igen.

Jag kunde inte lägga förra inlägget bakom mig så jag kör igen som en fortsättning där jag slutade. Trots att jag lovat mig själv att inte skriva för mycket inför julen 2021 så kunde jag inte hålla mig. Jag vet att detta är en blogg som handlar om helt andra saker men nu blev det såhär. Nu får ni, kära läsare, ta del av mitt gigantiskt stora intresse för julklappar. Idag ska jag dock lägga upp det lite annorlunda. Jag ska berätta om hur jag tänkt kring årets inköp av julklappar. Ni behöver inte vara oroliga, ingen av de personer som jag ska ge till läser denna blogg. Det är helt safe. OK, är ni med? Det finns en väldig massa saker som jag vill ge bort i form av julklappar till min familj. Jag har, hör och häpnas om ni vill, 6 stycken syskonbarn att skämma bort. Det är egentligen inga större problem. Jag känner dem väl och jag vet vilka julklappar som brukar gå hem. Den gemensamma nämnaren är, föga förvånande, leksaker. Ja, i alla fall som julklappar till de yngre barnen. De blir så otroligt glada när de får julklappar av den här typen. Faktum är att det ibland känns som att de blir extra glada för paketen som jag ger dem. Vad kan det bero på egentligen? Jag har en teori där. Alla julklappar som ges från övriga familjemedlemmar står det ”God jul önskar Tomten” på. Jag däremot, vill inte ge någon jäkla tomte äran för julklapparna jag har köpt. Nej tack, jag skriver minsann mitt eget namn. Detta gör att det blir mycket mer personligt när Tomten delar ut mina paket. Det brukar uppskattas både av barnen och av mig själv. En win-win situation, eller hur? Det är svårare att införskaffa julklappar till vuxna. Detta skulle säkert de allra flesta hålla med om. Svårigheten ligger förstås i flera olika aspekter. Dels så vill man hitta något som personen verkligen behöver. Något hen inte tänkt på. När hen öppnar sina julklappar vill man få en genuin reaktion. ”Wow! Superbra! En sådan har jag velat ha länge” eller något i den stilen. Problemet är bara att de flesta vuxna är ganska bra skådespelare i dessa situationer. Man vet inte säkert om de uppskattar julklapparna. Tankar om detta?

Okej, jag måste berätta om vad jag har varit med om sedan sist. Det har varit ett jävla helvete, rent utsagt. Jag har ägnat mig åt något jag aldrig någonsin bett om att få ägna mig åt. Något som det finns professionella firmor för men som jag av någon anledning fått sköta åt folk. Jag talar om transporter i Stockholm. Jag har genomfört ett antal olika leveranser i huvudstaden med omnejd under de senaste månaderna. Det är bannemej helt otroligt när jag tänker på det. Nu när jag väl är uppe i tankarna så vill jag skriva av mig till er. Jag kommer att göra det genom att berätta om varje enskild transport i Stockholm? Okej? Okej! Transport i Stockholm #1 – Bohaget i Sätra Jag är den enda i min familj förutom farsan som har körkort. Han får inte köra p.g.a. sin medicinering så lotten landade förstås på mig. Det var min storebror med familj som skulle flytta till norr om stan. En transport i Stockholm som jag inte vill göra om. Jag fick alltså köra en mindre lastbil. Detta fick jag göra trots att jag knappt har kört bil under de senaste 10 åren. Är det inte vansinne så säg? Transport i Stockholm #2 – Köra pärmar Känns det inte som att det tillhör stenåldern att använda pärmar? Jag visste inte ens att de existerade hos oss till dess att jag blev varse om vår pärm-gömma för några månader sedan. Vi skulle byta lokaler i Stockholm och transporten av just pärmar hamnade på mig. Här skulle vi alltså byta från kontor i utkanten till kontor mitt i stan. Detta innebar att jag, förutom stressen att ha bilen full med viktiga papper också var tvungen att hitta parkering. Det är inte det lättaste, gott folk. Det visste ni säkert redan. Transport i Stockholm 3 – Regelbunden dans Detta är den transport i Stockholm jag är minst frustrerad över. Jag gillar närvara vid min dotters danslektioner. Vad jag däremot inte gillar så mycket är själva åkandet. Detta sker alltså i hjärtat av Södermalm varje tisdag kl 18. Det är inte en optimal tid att ägna sig åt transport i Stockholm. Om vi kommer försent ibland? Jo tack. Jag orkar inte ta upp fler av de olika transporterna i Stockholm jag ägnat mig åt nu. Jag lovar dock att återkomma snart igen. Ta hand om er till dess!

I have been asked to do something that I don’t normally do. I don’t normally do things you ask me when It’s about stuff I don’t normally do. This time however, I will make an exception. Several of you have asked me to share my experience working in a warehouse in Houston. The reason why this even came up was that I mentioned this two months back. It was mentioned in a completely different context, I should say. I just counted the different places I’ve been working in before reaching my current position. Apparently, warehouse in Houston was the experience that caught your attention. I’m not complaining. It will actually be quite fun to go back to this period in my life. It was 15 years since I was at the warehouse in Houston. So, let’s see. How do I tell you about the warehouse in Houston so that it will be interesting for you to read? Maybe I should just go for it and see where we land. That’s probably the best idea. I’m born and raised in Houston, and my family home is just three blocks from the warehouse. To be honest, before I started working there I had never really thought about it. It was just a building like any other. My feelings towards the warehouse in Houston were neither positive nor negative. The building was just there, and it had been there forever, from my perspective. I quit high school and I was determined to not do collage right away. Everyone else did, that’s why I didn’t want to. I wanted a regular job. I wanted to know what working was about. At the local store, I saw a note that said that the warehouse in Houston was looking for people. I didn’t take one number, I took the whole note to reduce the risk of being outsmarted by someone. It might have worked. I got the job at the warehouse in Houston. I worked there for about 5-6 months until my boss told me I had potential. I did not know that before, but I was happy to hear that. I would still stay at the warehouse in Houston afterwards. Onwards, however, I would be responsible for a certain part of the production. This job fit me perfectly. It could not have been better and I have my boss, at the warehouse in Houston, to thank for a lot. This taught me what I wanted to do in life. What I eventually did do.

Jag kommer att behöva ta an där jag slutade förra gången. Det är inte mer än rätt. Ni som missade förra veckans inlägg får en liten snabbgenomgång: Jag har fått för mig att det är bra att visa uppskattning. Visst är det fantastiskt? Förra veckan påbörjade jag ett inlägg i vilket jag riktade ros till mina gamla kollegor. Jag har inte jobbat med fasadrenovering i Stockholm på några år, men människorna finns förstås kvar. Det är till dem jag vill rikta min tacksamhet. Tacksamhet för att jag fick lära känna dem. Att de tog in mig när jag var färsk inom fasadrenovering i Stockholm. Att de vill fortsätta vara mina vänner än idag. Det ska de ha stort tack för. Vi kör på med de namn jag aldrig hann komma till förra gången. Robin Robin och jag började samtidigt. Eller ja, vi började med någon veckas mellanrum. Detta var under en period som företaget i Stockholm där vi arbetade med fasadrenovering anställde i snabb takt. Många gick efter att projekten var avslutade. Jag och Robin stannade. Eller ja, det som hände var att vi helt enkelt fick erbjudande om fast tjänst. Det tackade man inte nej till, inte under den tiden. Inte heller när fasadrenovering i Stockholm kändes som det arbete man verkligen ville ha. Nej, det var en så kallad No-brainer. När jag slutade valde han att jobba kvar, och är fortsatt på företaget. Hanna Hanna började ett par år efter mig. När hon valde fasadrenovering i Stockholm som sitt yrke var det redan något jag kände mig vass på. Det passade ju därför bra att jag blev hennes handledare. Det var faktiskt riktigt roliga veckor och, inte minst, bra för självförtroendet. Jag insåg där och då att jag kunde betydligt mer om fasadrenovering i Stockholm än vad jag kanske hade trott. 2 år inom samma bransch kan göra mycket med en person. Torsten Detta var min chef. Många kanske skulle säga att det är lite fjäskigt att hylla chefen i en sånt här inlägg. Må så vara, men faktum är att han är en av de bästa chefer jag någonsin haft. Han var med från dag ett på min resa i Stockholm, inom fasadrenovering. Det var jag väldigt glad för. Vi har fortfarande kontakt och brukar äta middag tillsammans minst en gång om året. Det var det för nu. Vi hörs snart igen!

En pool i trädgården erbjuder en underbar möjlighet att svalna för vuxna och barn på sommaren. Dåligt säkrade eller övervakade pooler är ofta orsaken till allvarliga olyckor, som tyvärr också kan vara dödliga. Barn drabbas särskilt ofta av poololyckor. I vår guide nedan kommer du att ta reda på hur du gör din pool och poolöverdrag barnsäkra. Lämna aldrig poolen utan uppsikt Förse din pool med barnsäkerhet! Barn är ofta ganska kreativa när det gäller att övervinna säkerhetsstaket eller andra säkerhetsåtgärder runt poolen. Det är därför du aldrig ska lämna en säker pool utan uppsikt när barn kan komma nära poolen. Så gör din pooltäckning barnsäkert också. Naturligtvis gäller detta också när barn badar och stänker runt i poolen. Till exempel kan barn glida i poolen och svälja vatten. Detta leder ofta till panik, särskilt hos små barn. En förslutning av glottis är möjlig, vilket kan få barnet att kvävas. Barn kan drunkna eller kvävas i relativt grunt vatten. Det är därför även små barnpooler eller spabad aldrig får lämnas utan uppsikt. Därför är en barnsäker pooltäckning eller ett spabadslock obligatoriskt. Säkra poolen med ett poolskydd Det bästa sättet att säkra din pool är genom en pooltäckning. Ett sådant poolöverdrag som är barnsäkert dras helt enkelt över poolen och fästs med surrband, krokar och öglor. När du köper en presenning, leta efter robusta modeller som inte sjunker för djupt i poolen om barn av misstag kliver på den. Lämpliga poolöverdrag är vanligtvis gjorda av PVC eller polykarbonat. Presenningar kräver stabila förankringspunkter som stenplattor eller betong för fixering. I de flesta fall kan pooltäckningen inte fästas säkert i gräsmattor eller andra mjuka ytor. Regnvatten och löv samlas på många poolskydd eftersom poolskyddet böjs. I handeln finns dock presenningar också tillgängliga, vilket beror på en tvåskiktskonstruktion. Låt den blåsa upp och få en krökning uppåt. Varken regnvatten eller löv kan samlas på denna båge. Förutom ökad säkerhet erbjuder pooltäckningen andra fördelar. Poolskyddet eller spabadslocket skyddar poolen från löv, damm och fågelskräp. Vattenindunstningen minskas också kraftigt av en presenning och en uppvärmd pool tappar inte värme lika snabbt.